En riktigt fin dag

Älsklingen kom och väckte mig i morse och drog upp persiennerna. En klarblå himmel mötte mina nyöppnade ögon. Härligt! Det blir en dag i skidspåret! Men jag ville ju till gymmet också. Dagens I-landsproblem.

Vi började med frukost och läste om Egypten och dess ”brist” på ledare. Därefter vallade älsklingen sina skidor och stack iväg till Ågesta. Själv drog jag så småningom på mig träningskläderna, överdragsbyxor och jackan. Laddade musiken i iPhonen och tog en promenad till gymmet. Det gick inte så fort genom snön, men på 40 min var jag på plats. Höll ett tempo på 5,5 km/h. Snittpuls på dryga 60% av max. Emellanåt var jag ju tvungen att stanna till och titta på vyerna framför mig. Efter torsdagskvällens och gårdagens snöoväder i Stockholm kan man inte göra något annat. Allting är alldeles vitt, snön gnistrar i solskenet, en klarblå himmel och snudd på vindstilla. Jag var inte ensam, det var fler än jag som njöt av solen. Passa på att ta en promenad eller skotta fram bilen, eller bara skotta fram en möjlighet att ta sig någonstans över huvud taget.

Hur som helst var jag lagom varm när jag klev in genom dörrarna. Det kändes lika bra idag att komma till gymmet som för en vecka sen. Dåligt med träning i veckan, men nu börjar jag komma ikapp

Styrketräning överkropp:
Super set armhävningar, brett och smalt grepp, 3 set
Dips, tre set
Bänkpress i smithmaskin, tre set
Stående drag till hakan, tre set
Sittande hantelpress, tre set
Lutade deltalyft, tre set
Super set french press och smal bänkpress, tre set
Hantelcurl, tre set
Scottcurl, tre set
Höftlyft med raka ben, tre set
Crunches på boll, tre set
Bålrotationer med medicinboll, tre set
Crunches med medicinboll, tre set
Sneda crunches, tre set
Omvända crunches, tre set

Totalt 130 minuter träning idag. Men nu melodifestival

Vårflodsparken

Vårflodsparken

Sugen på en liten pause någon?

Sight for sore eyes

 

Ingen teknik
Inget fäste
Spår knappt värda namnet
Krydda med en nypa farträdsla

Det var jag på förmiddagens 5km-runda. Men jag tog mig runt.
44 min (glömde starta pulsklockan 31:57)
279 kcal
Högsta pulstopp: 162 = 83% av max
Snittpuls: 152 = 78% av max

Nu upp till stugan, lunch, valla o ladda om för eftermiddagen…

 

Dag tre

God morgon.

Frukosten är intagen och avdukad. Älsklingen har tagit plats i ”vallaboden” för ett nytt försök med burkarna. Måndagen avslutades med två varv i 5km-spåret. Inget fäste den gången, vi chansade på att vi inte behövde valla om. Fast med lite andra förutsättningar skulle vi kanske ha gjort det… Tisdag: Vaknar med regnet smattrande på fönstren. 3 plusgrader och regn var inte riktigt vad vi körde 60 mil norrut/inåt landet för att uppleva, det har vi hemma. Det blev lite styrketräning i stället för skidåkning. Med stora förhoppningar om att det skulle bli bättre. Minusgrader och snö utlovades under natten yiayy! Men så mycket har det inte varit, varken av minusgrader eller snö.

Nu kommer det i alla fall några snöflingor som dinglar ner från himlen. Fortfarande +1 grad enligt termometern. Men det regnar åtminstone inte. Vi är här för att åka skidor. Så nu ska vi göra det

Skidor

Tidspress var det ja… Har lagt bloggen lite på is på sistone. Det blev ytterligare ett stressmoment ett tag. Men jag gör ett nytt försök nu under våren. Jag har satt upp lite nya mål (för mig själv bara än så länge, men de kommer) och när jag bloggade regelbundet gick det så lätt… Till en början kommer det att bli träningsdagbok här. Så småningom kanske lite mer personligt och lite mer utsvävningar.

Jag börjar med ett träningsläger. Älsklingen ska göra om förra årets bedrift på Öppet spår, Vasaloppet. Han satsar på att slå förra årets tid, så nu ska han drillas i spåren. Han har med sig PT, kostrådgivare, kock, inköpare och vad mer? Jo flickvän också. Allt i samma person, det måste man ju kalla effektivitet. Kom till Åre igår och installerade oss i lägenheten/stugan, hur mysigt som helst! Nybyggt och jag saknar ingenting. Ekonomen bokade bara sönd-torsd och sparade på det sättet ca 4-5000 på boende. Det blir i alla fall tre heldagar med skidåkning. Sen tror jag inte vi orkar så mycket mer… Det är i alla fall målet.

Dagen började med en rejäl frukost, därefter skickade jag ut Älsklingen i boden för att valla (det får han sköta själv) och därefter ut i spåret. Började lite lugnt med 7,5 km. Det tog ca en timme… vi har lite att jobba på här… jag skyller på vallan, Älsklingen skyller på PT-n. Det snöade ordentligt emellanåt och snön fastnade under skidorna. Man kan ju inte skylla på brist på fäste… Jag kunde utan att överdriva gå hur lugnt som helst uppför backen utan att glida bakåt. Stannade i spåret, fortfarande i uppförsbacken, för att skrapa loss snö och blev 5cm kortare. Det satte sig lite på humöret också om man säger så. Men kör på bara! Sen blev det utför och utför och utför. Och när jag kom i mål kände jag att jag hade kunnat ta ett varv till. Men det fick räcka som första pass. Gick tillbaka till stugan för lunch. Hela sträckan om ca 300m.

Sammanfattning av passet.

längd: 7,5km enligt spårinformationen, 6,5km enligt RunKeeper (som jag inte riktigt litar på i alla lägen)
höjdskillnad: 104m
snittfart: 6km/timme (eller 7 då om man går på spårinfolängden)
tid: 1:04
kcal: 606
högsta pulstopp: 171 = 87% av max
snittpuls: 159 = 81% av max (och nej, jag har fortfarande inte gjort något maxpulstest utan går på beräknat)

Nu sitter jag och laddar för ett andra pass. Ett längre pass. Men en lite bättre tid hoppas jag.

Utsikt från vardagsrummet.

Utsikt från vardagsrummet, den lilla boden bakom bilarna är starten för skidspåren…

Två nya vänner

Det är den första juni och final för Beach 2010. Eller nästan i alla fall. Det är sommar i almanackan. Och jag har hittat två nya vänner. De sa hej och presenterade sig ordentligt igår. Höger och Vänster övre Rectus Abdominus. Eller på ren svenska; mina två översta magrutor syns! Det känns helt fantastiskt. Tidigare har jag till och från kunnat urskilja dem med lite vilja. Men nu syns de verkligen och det syns att det är muskler. Lagom till sommaren Förhoppningen är att deras blyga kompisar lite längre ner också ska våga visa sig innan sommaren är slut.

Imorgon är det så dags för start i Vårruset. Lite spännande är det. Målet är att ta mig runt. Jag skulle gärna vilja lägga till under 30 min. Men jag vågar inte sätta någon tid. Jag har inte ens provsprungit sträckan. Jag har oftast sprungit runt 6km på mina rundor och någon lite kortare. Men aldrig 5.
Beroende på morgondagens resultat, eller framför allt känsla i löpningen har jag mer och mer börjat fundera på om man ska köra tjejmilen i höst? Jag har gått från 0 till 5km på ganska kort tid. Springer 6km-rundor utan större problem. Någon gång under sommaren kommer ett inlägg om hur det är att springa en mil. Jag ska testa. Men först ska 5km Vårruset prickas av.

På torsdag är det dags för den stora finalen. Vägning och mätning. Jag gjorde en liten smygvägning förra veckan, och det ser bra ut. Inte riktigt vid målet än, men junimålet är definitivt inom räckhåll.

Klass 2-varning

Det låter inte direkt som skidväder. Men vad gör det? Har man planerat så har man. Har man en sambo som ska åka vasaloppet om en vecka, har man nåt val? Eller han har inte, och ska han ut och träna har jag inte riktigt samvete att ligga kvar på soffan och titta på OS. Valla skidorna och på med kläder. Ett extra lager fleece idag. Jag vågar inte riktigt ta några risker på köldfronten just nu.

Vi åkte iväg till spåret och det var några tappra åkare ute, inte i närheten av lika tjockt som förra veckan. Och det var inte riktigt samma idylliska stämning. De som var där, de var där för att träna. Inga söndagsåkare som tyckte att det skulle vara mysigt att komma ut i spåret en stund. Inga barnfamiljer. Inga korvgubbar. Allt detta var utbytt mot horisontellt snöande, blåst, kyla och isande kinder. Värre blev det när tårarna började rinna i motvinden… Det var bara att dra sätta på sig skidorna och sticka iväg innan man blev kall efter att ha suttit i en varm bil. Första km gick tungt, bakhalt när man försökte trycka ifrån och inte alls ”framhalt” när man försökte glida. Älsklingen frågade om jag bara skulle köra 3 km. Det kändes ganska troligt. Sen försvann han iväg. Jag kämpade mig framåt. Det blev lättare och lättare, när jag kom in i det och fick till tekniken kom fästet också.

Inne i skogen blåste det inte, det hade inte kommit ner så mycket snö i spåren där heller, den hängde tungt i trädtopparna. Jag åkte i ett fantastiskt vinterlandskap. När jag fått upp värmen inombords var det inte så jobbigt med 13 minusgrader heller. Ser en skylt bredvid spåret ”2,0 km” och plötsligt kändes 3 km alldeles för kort. Klättrade uppför nästa stigning och uppe på toppen bestämde jag mig. Avtagsvägen till 3 km-spåret ligger precis nedanför backen i en kurva. Det är ju svårare (för en sån som jag) att ta sig ur spåret och svänga av till 3 km än att bara fortsätta och köra 6 km. Och fort gick det utför, men jag höll mig på benen. Resten av åkningen var riktigt skön. Jag försökte koncentrera mig på att åka ordentligt, försöka att glida så långt som möjligt, gå upp på tå ordentligt och trycka ifrån. Och visst går det lite fortare, varför orkar man inte?

Nästa vecka är det dags för vasaloppet. Frågan är om det blir någon mer skidåkning sedan den här säsongen? Jag har en känsla av att Älsklingen inte kommer att vara så sugen på att dra på sig pjäxorna på ett tag efter nästa söndag. Och nån gång ska väl även den här snön smälta bort.

11 km

Det är över en mil! Jag har varit ute i skidspåret idag. Det blev, som ni kanske listat ut 11 km. Riktigt skönt.

Jag började dagen med en promenad i snön. Det blev utan musik idag. Men det gick ganska bra att promenera ändå. Tre intervaller med lite jogging också. Det gick inte fort, men det var jobbigt. Totalt gick jag 4 km och det tog 40 min i snön. Det bästa av allt var att det kändes riktigt bra. Det var inte ens jobbigt att springa! Fortsätter så nästa gång. Senare i vår kommer jag hinna gå/jogga denna runda på vardagsmorgonar innan frukosten. Bra bra.

Kom hem och Älsklingen stog och vallade skidor. En ordentlig frukost framför Gröt, svett och klistervalla. Man blir ju imponerad av deras träning. Peppad av att jag har samma handskar och skidmärke som Charlotte Kalla gjorde vi oss iordning för skidspåret. Hon kanske är lite duktigare på att åka skidor än jag, och tränar på just det lite mer än jag. Men förutsättningarna är ju desamma  Jag fick dock valla mina skidor själv. Jag lovar att inte Kalla gör det, det måste vara därför det går så fort för henne! Med nyvallade skidor hoppade vi in i bilen, kom dessvärre på att vi glömt vatten. Synd! Kommer till skidspåret och vi var inte ensamma dag. Det var nästan svårt att hitta parkering.

Men där stog en hjälte. Dessa korvgubbar får ju absolut för lite uppmärksamhet. Nu står han där i kylan och säljer korv och dricka till trötta, svettiga, kalla skidåkare med rinnande näsor. Och han gör detta med ett leende (han tjänar ju trots allt pengar) En eloge för korvgubbarna, hjältar i vardagen!

På med skidorna och sen iväg. Bestämde oss för två varv i 6 km-spåret, då är garanterat Älsklingen klar först så får han vänta = jag slipper i kylan Iväg! Och jag hade både glid och fäste. Då är det roligt att åka skidor. Körde faktiskt om några andra åkare, den första redan på första kilometern! Bra för självförtroendet. Sammanlagt var det ju fler som körde om mig än jag körde om, men inte alla. Framsteg! Jag trillade inte heller. Kommer nerför sista utförsbacken, in mot målet och snön slår i ansiktet, svårt att se någonting, men jag lyckades urskilja Älsklingen mitt på planen. ”Fortsätt i mål du!” ropar han, så jag fortsatte och tänkte att jag tar det andra varvet direkt. Kände mig pigg och fräsh. Men han tvekade, säger att han inte har fäste. Jag hade ju bestämt att jag skulle åka ett varv till, då blir det ett varv till. Han fick snällt följa med, och han tackade mig för det efteråt. Åkningen kändes nästan ännu bättre andra varvet, fastän det inte gick fortare. Men jag börjar få till tekniken mer och mer.

Efter nära 1½ timmes skidåkning och 11 km senare satte jag mig i bilen, rotade bland parkeringspengarna och fick ihop så det räckte till en varsin dricka. Njöt. Hem. Lunch. Surfa. TV och alldeles strax ska vi åka till Systeryster för taco fiesta med hela familjen, favoritsysterdotter och favoritsysterson.